En How To, rörande det fina i livet.

En liten ölskola för att fira det faktum att jag på senare tid har börjat intressera mig för denna ljuvliga dryck.

Ölskola, del 1

Öl delas oftast in i två kategorier: underjästa och överjästa. Det här refererar helt strikt till tillverkningsproceduren och identifieras av att vid underjäsning så används en jäst som sjunker till karets botten efter avslutad jäsning och vid överjäsning flyter jästen på ytan. Så enkelt är det!
Underjästa öler är den vanligaste kategorin som vi dricker idag.

Olika sorter
Det finns även ett antal underkategorier som varierar i färg, smak och kolsyrehalt. Här följer några:

Ale
Samlingsnamn på brittiska överjästa öl som oftast har en ljus/röd-brun färg.
Ursprungligen var det endast öl som inte innehöll Humle som kallades Ale men nu för tiden kallas alla överjästa öl för Ale oavsett ursprung.

Altbier

Ett överjäst öl från Düsseldorfregionen i Tyskland. Det är ett fylligt, kopparfärgat öl med en lätt rostad karaktär.

Barley wine

Detta öl är oftast det starkaste ölet hos Engelska bryggare. Det är ett tungt öl med mycket malt och fruktsmak och påminner lite om vin.

Bayersk

Ett underjäst öl med sitt ursprung i tyska Bayern. Ölet är halvmörkt och med en lätt rostad karaktär.

Bitter

Bitter motsvarar den svenska lagern, den är den vanligaste ölen i England och är ganska välhumlad. Den dricks oftast på puben och passar inte speciellt bra till mat.

Bock

Extra starkt Tyskt öl.

Brown Ale

Kommer från nordöstra England, är starka, maltiga , lite nötaktiga och bärnstensfärgade.
Dom passar utmärkt till ostsallader och purjolöksrätter.

De som kommer från södra England och London är svagare, sötare samt mörkare och passar bättre till efterrätter. Belgisk Brown Ale är sötsur eller till och med mycket söt.
Passar bäst en mörk vinterkväll i ensamhet framför brasan.

Frambozen

Fruktöl som smaksätts med hallon, man använder oftast en Lambik som grund. Kommer framförallt ifrån Belgien.

Färsköl

Öl som är opastöriserad och ofiltrerad. Har ofta mer arom och är fylligare än sin pastöriserade och filtrerade motsvarighet, på motsvarande sätt som brittisk "Real Ale".

Gueuze

Blandning av Lambiköl av olika ålder. Detta gör att man får en andra jäsning och därmed en mera komplex smak.

Kriek

Fruktöl som smaksätts med körsbär, man använder oftast en Lambik som grund. Kommer framförallt ifrån Belgien.

Kölsch

Detta är en överjäst öl från Köln. Den är ljus som en pilsner och smakrik som en Ale och passar både före och efter maten.
Smaken är lätt, pärlande med ren maltsmak och en torr avslutning.

Lambik

Den äldsta kommersiella ölen och kommer från Payottenland i Belgien. Den rena Lambiken smakar som någonting mitt emellan torr sherry och cider.
Den har samma tillverkningssätt som för 400 år sedan.
Spontanjäst ölfamilj som bryggs i Belgien. Man tillsätter ingen jäst utan låter vörten vila i ett öppet fat under en natt, varvid jäsningen tar fart av de jästsporer som finns i luften. Detta ger ett "grundöl" som kallas Lambik och lagras i fat. Man kan sedan blanda olika gammal Lambik för att få Gueuze, eller blanda med mosade körsbär för att få Kriek. Det finns även andra varianter med svarta vinbär, hallon, persika med mera.
Lambiköl är ofta väldigt sura, vilket ger en intressant fräsch smak. I dag använder man Lambiken till att blanda med andra öl, främst fruktöl. En del kommersiella varianter är alldeles för söta för att vara intressanta, och får då ofta karaktären av saft.

Lager

Den vanligaste ölen i Sverige, underjäst med efterjäsning svalt i några månader. Ölet blir mjukt och skummande och smakar mycket gott. I dag tillsätter många bryggare råfrukt vilket gör att lagringen blir kortare (ofta ett par veckor) vilket gör att smaken blir tunnare.

Mild

Ölet är smakrikt utan bitterhet. Det finns både mörka och ljusa sorter. De är oftast alkoholsvaga.

Märzenbier

Tyskt öl som förr bryggdes I Mars och lagrades till Oktoberfesten.

Old Ale

Det är ett mörkt, fylligt och sött öl som dessutom har ganska hög alkoholhalt.
Ölet passar till många olika maträtter, t ex Engelska puddingar, suffléer och starka ostar. Det är lite beroende på vilken ölsort man väljer.

Pale Ale

Är egentligen en bitter på flaska. Välhumlat och fylligt öl. Indian Pale Ale är ännu mer Humle i och dessutom starkare.

Pilsner

Pilsnern påminner mycket om lagern men har en högre vörtstyrka samt en blommig humlesmak med ett torrt avslut. Kommer ursprungligen ifrån Pilzen. Ölet skall vara väl utjäst vilket gör smaken ren utan maltkarraktär.
Pilsner Urquell från Pilzen i Tjeckien anses vara ur-pilsen.
Danmark och Holland tillverkar mycket pilsner men dessa är mycket mildare.

Porter

Till porter rostar man malten vilket ger en mycket kraftig smak. Mycket mörkt överjäst öl, nästan svart med en utpräglad rostad smak. Den finns i både söta och torra varianter.
Irländarna kallar porten Plain Porter för att skilja den från Stout.
Namnet kommer från engelska porter - bärare, eftersom det var speciellt populärt bland dessa på 1800-talet.

Rauchbier

Öl från Bamberg med stark röksmak.

Steam Beer

Förr typiskt underjäst öl I Kalifornien. Bryggs vid hög temperatur, men eftersom is saknades kunde det inte kylas ner som Lager.

Stout

En Stout skall vara fyllig, rostad, svart och fruktig med en rejäl humlebeska. Ett överjäst, nästan svart öl. Bryggs av kraftigt rostad malt. Det är en torrare kusin till portern.
Ölet passar utmärkt till ostron vilket var den vanligaste maten för en arbetare i London fram till mitten på 1800-talet då ostronbankarna utanför Themsen var förgiftade av industrin. Påminner om porter men är kraftigare i karaktären. Den mest kända Stouten är Guinness från Irland.

Trappiste

Det är bara ölen som bryggs i Trappistklostren i Belgien och Holland som får kallas detta. Det gemensamma är att det är en alkoholstark öl, överjäst samt att den lagras på flaska. Några är torra men de flesta är söta.

Ölet passar utmärkt till kraftig, välkryddad mat. Gärna med vinäger och/eller chilipeppar. De söta passar utmärkt till chokladkaka och körsbärspaj. Trappisten bör inte drickas utan tilltugg om man inte vill ha smaken kvar hela kvällen.

Weissbier

Tyskt veteöl som fått sitt namn av den ljusa färgen.

Weisenbier

Tyskt öl som bryggs speciellt till festivaler.

Veteöl

Veteöl tillverkas av vete och mältat korn vilket ger en mycket syrlig smak, passar utmärkt till aperitif. Ölet är mycket lätt och pärlande. Veteölet kan fås klar eller grumlig (ofiltrerad, mit hefe) och ljus eller mörk. Ölet kallas också Vitöl eller Weizenbier.


En smula grundkunskaper, alltså.

För att anknyta lite mer personligen provade jag här om kvällen en ale, Boddington. Fascinerande. Som en ivrig konsument av ljus lager tidigare kändes smaken först en smula fadd och lite utspädd. Kort sagt så smakade den lite som avslagen lager. MEN! Det fanns ett stort plus - inte nog med att smaken var god och fräsch så var beskan och den kvardröjande strävheten hos till exempel Sofiero (ljus lager) inte existerande, överhuvudtaget. Ett utmärkt öl att släcka törsten med.